Motion om försöksverksamhet med moderniserad grundtrygghet (Omställningsgaranti)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utforma och genomföra en begränsad nationell försöksverksamhet med garanterad grundtrygghet (Omställningsgaranti), och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Bakgrund: en arbetsmarknad i omvandling

Den svenska arbetsmarknaden genomgår en strukturell transformation av historiska mått. Automatisering, artificiell intelligens och plattformsekonomin förändrar förutsättningarna för både företagande och anställning i en takt som våra befintliga trygghetssystem inte är konstruerade för att hantera.

Våra nuvarande system — arbetslöshetsförsäkring (A-kassa), aktivitetsstöd och försörjningsstöd — bygger på antaganden från 1900-talets industrisamhälle: stabil anställning, linjära karriärer och tydliga gränser mellan arbete och icke-arbete. Denna verklighet existerar inte längre för en växande andel av befolkningen.

Problembilden: tre systemfel

1. Administrativ fälla (Bidragsfällan)

Nuvarande system kräver omfattande administration och kontroll för att förhindra missbruk. Detta skapar:

• Höga marginalkostnader för att ta tillfällig eller deltidsanställning (60-80% effektiv marginalskatt när bistånd fasas ut)
• Omfattande byråkrati som binder resurser både hos myndigheter och stödsökande
• Osäkerhet och stress som försvårar framtidsplanering och risktagande

2. Hälsokostnaderna

Psykisk ohälsa är Sveriges snabbast växande folksjukdom och primär orsak till sjukskrivning. Socialstyrelsens statistik visar att ekonomisk otrygghet är en av de främsta riskfaktorerna för ångest och depression. Forskning från Karolinska Institutet (Strandh et al. 2023) dokumenterar att ekonomisk osäkerhet:

• Ökar kortisolnivåer (stresshormon) med 40-60%
• Försämrar kognitiv funktion mätbart (motsvarande 13 IQ-poäng enligt Mullainathan & Shafir 2013)
• Driver upp samhällskostnader med uppskattningsvis 70-90 miljarder kronor årligen i sjukvård, produktionsbortfall och administration

Folkhälsoperspektivet: Ekonomisk grundtrygghet är inte en kostnad — det är preventiv medicin. Varje krona investerad i att minska kronisk ekonomisk stress sparar uppskattningsvis 3-4 kronor i framtida sjukvårdskostnader och produktionsbortfall.

3. Innovationsbromsen

Sverige rankas högt i internationella innovationsindex, men vi har en paradox: få svenskar startar företag jämfört med andra OECD-länder. Orsaken är inte brist på idéer eller kompetens, utan riskaversionens struktur.

Nuvarande trygghetssystem straffar aktivt entreprenörskap:

• Den som lämnar anställning för att starta företag förlorar A-kassa
• Den som misslyckas med företag saknar ekonomisk mjuklandning
• Kombinationen tvingar rationella individer att välja trygghet framför innovation

Detta står i skarp kontrast till länder med starkare grundtrygghet (Danmark, Nederländerna) som har både högre företagande och högre innovationstakt. Studier från OECD (2024) visar att länder med robustare sociala skyddsnät har 30-40% högre företagsbildning per capita.

Internationella erfarenheter

Finland (2017-2018)

Finlands försök med grundinkomst (560 €/månad till 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa) visade:

• Ingen minskning i arbetsutbud (motsäger lathetshypotesen)
• Signifikant förbättrad mental hälsa och upplevd tillit till framtiden
• Ökad vilja att ta tillfälliga jobb och utbildning
• Deltagarna rapporterade 15% lägre stressnivåer (Kela 2020)

Indien och Kenya

Direkta kontantöverföringar i utvecklingsekonomiska kontexter har visat: ökad ekonomisk aktivitet (multiplikatoreffekt 2,5x enligt GiveDirectly), kraftigt förbättrade hälsoutfall (särskilt för kvinnor och barn), och minskad korruption genom att ersätta diskretionära bidrag med universella rättigheter.

Alaska Permanent Fund

Alaskas oljeutdelning (1 000-2 000 USD/år sedan 1982) visar att universella utbetalningar inte minskar arbetsutbud, minskar fattigdom kraftigt, och åtnjuter brett politiskt stöd över partigränser.

Svensk kontext: varför nu?

Sverige står inför en unik fönsteröppning för att testa grundtrygghet:

1. Demografisk press: Med åldrande befolkning och sjunkande försörjningskvot måste vi öka arbetskraftsdeltagande och produktivitet. Grundtrygghet möjliggör flexibilitet och omställning.
2. AI-omställning: McKinsey uppskattar att 30% av svenska arbetsuppgifter kan automatiseras inom 10 år. Vi behöver trygghetssystem som hanterar snabba övergångar.
3. Psykisk ohälsa: Sjukskrivningar för psykisk ohälsa kostar Sverige 70+ miljarder årligen. Preventiva insatser är ekonomiskt rationella.
4. Jämställdhet: Grundtrygghet möjliggör jämställd fördelning av omsorgsarbete utan att någon part riskerar ekonomisk utsatthet.

Relationen till A-kassan och den svenska modellen

Ett avgörande missförstånd måste undanröjas: Omställningsgarantin ersätter inte inkomstförsäkringen — den kompletterar den.

Golvet och trappan

Den svenska modellen bygger på två funktioner:

• Existensminimum (Golvet): Ingen ska behöva svälta eller bli hemlös
• Inkomstbortfallsskydd (Trappan): Man ska kunna behålla sin levnadsstandard vid arbetslöshet

Idag försöker vi lösa båda funktionerna med samma verktyg (A-kassa/Försörjningsstöd), vilket skapar systemfel. Omställningsgarantin separerar dessa funktioner:

Omställningsgarantin = Golvet (12 000 kr/mån existensminimum, statligt, universellt)

A-kassan = Trappan (80% av tidigare lön upp till tak, fackligt förhandlad, kompletterande)

Stärker, inte försvagar, den svenska modellen

Denna separation gynnar faktiskt facken genom att:

• Avlasta administrationen: A-kassan slipper hantera “fattigdomsadministration” och kan fokusera på sin kärnfunktion: inkomstskydd för medlemmar
• Stärka värdet av medlemskap: Med Omställningsgarantin som golv blir skillnaden mellan “ej medlem” (12 000 kr) och “medlem” (12 000 + 80% av tidigare lön) tydligare än idag
• Möjliggöra kortare omställningstider: Medlemmar kan ta vidareutbildning utan ekonomisk katastrof, vilket ökar rörligheten på arbetsmarknaden

Exempel på samverkan: Person med tidigare lön 35 000 kr/mån blir arbetslös: Utan fackmedlemskap: 12 000 kr/mån (Omställningsgaranti) Med fackmedlemskap: 12 000 kr (Omställningsgaranti) + 16 000 kr (80% av 20 000 kr överskott) = 28 000 kr/mån

Fackets värde: +16 000 kr/mån = 192 000 kr/år. Detta är starkare incitament för medlemskap än dagens system där skillnaden mellan A-kassa och Socialbidrag ofta bara är 3 000-5 000 kr/mån.

Garanterad kompletterande roll

Föreslagen skrivning i försöksverksamhetens lagtext:

§ Relation till övriga försäkringar: Omställningsgarantin utgör ett ekonomiskt golv och ska inte minska eller ersätta ersättning från arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring eller andra kollektivavtalsbaserade försäkringar. Sådana ersättningar utgår i tillägg till Omställningsgarantin enligt gällande regler och avtal.

Kvalificeringsvillkor: ett medborgarkontrakt

Omställningsgarantin är inte en universell mänsklig rättighet — det är ett kontrakt mellan den svenska staten och dess medborgare och permanenta invånare.

Berättigande till försöksverksamheten

• Svenskt medborgarskap, oavsett vistelsetid
• Permanent uppehållstillstånd (PUT) OCH minst 5 års sammanhängande skattehistorik i Sverige
• Nordiskt medborgarskap med minst 3 års skattehistorik i Sverige (Nordiska passunionen)

Utformning vid eventuell nationell utbyggnad

Principen: Omställningsgarantin är en försäkring där premien betalas genom skatt över tid. Den som nyligen kommit till Sverige har ännu inte betalat in tillräckligt för full ersättning. Detta är samma princip som gäller för tjänstepension och andra intjänanderegler.

Migration och kostnader

Kritiken att Omställningsgarantin skulle driva “välfärdsturism” bygger på missförstånd om systemets konstruktion: uppehållstillstånd krävs fortfarande, 5-årskravet eliminerar kortsiktig migration, och 12 000 kr/mån är lägre än Danmarks kontanthjälp (14 000 kr) och Norges sosialhjelp (13 500 kr).

Utformning av försöksverksamheten

Omfattning och varaktighet

• Varaktighet: 5 år (2028-2033)
• Urvalsmetod: Nationellt stratifierat slumpurval (ej geografiskt avgränsat). 12 000 individer väljs slumpmässigt från Sveriges befolkningsregister. Stratifiering efter kön, ålder, sysselsättningsstatus, bostadsort.
• Kontrollgrupp: 12 000 individer matchas med försöksgruppen efter samma variabler

Konstitutionell grund: Geografiska försök strider mot likhetsprincipen i Regeringsformen. Nationellt slumpurval är etablerad metod för vetenskapliga studier (SCB, IFAU) där alla medborgare har lika sannolikhet att väljas. Detta är forskning, inte särbehandling.

Ekonomisk modell: Arbetslinjen 2.0

Försöket testar en negativ inkomstskatt-modell (NIT) kombinerad med garanterat golv. Detta system har bättre arbetsincitament än dagens försörjningsstöd.

Arbetslinjen återställd: Dagens försörjningsstöd har 100% marginalskatt — varje intjänad krona minskar bidraget med en krona. Omställningsgarantins 50% utfasning innebär att arbete alltid lönar sig mer än passivitet.

Gig-ekonomins räddning

Dagens system gör det irrationellt att ta lågavlönade gigjobb. Med försörjningsstöd och ett Uber-skift på 800 kr förlorar du 800 kr i bidrag — nettovinsten är noll. Med Omställningsgaranti tjänar du 400 kr netto (behåller 50%). Detta är den första riktiga “arbetslinjen för gigekonomi”.

Kontrollgrupp och utvärdering: totalekonomisk analys

En lika stor kontrollgrupp följs parallellt. IFAU ansvarar för utvärderingen med totalekonomiskt perspektiv.

Primära effektmått:

• Arbetsutbud: Arbetstimmar, sysselsättningsgrad, övergångar mellan sysselsättningsstatus
• Företagande: Antal nystartade företag, överlevnadsgrad, innovationsgrad
• Hälsa: Självskattad hälsa (WHO-5, HADS), vårdkonsumtion, sjukskrivningar, läkemedelsförskrivning
• Ekonomisk trygghet: Skuldsättning, betalningsanmärkningar, bostadstrygghet

Totalekonomisk balansräkning:

Kritisk hypotes: Om sjukskrivningar för psykisk ohälsa minskar med 15% hos försöksgruppen (rimligt baserat på finska data), sparar det ca 450 MSEK/år vid nationell utbyggnad. Detta överstiger den beräknade nettokostnaden för hela systemet.

Försöket testar dessutom två modeller (50% utfasning vs. skattefritt golv) för att empiriskt fastställa vilken som ger bäst balans mellan trygghet och arbetsincitament.

Förenklad administration: befintlig infrastruktur

Istället för att bygga dyra realtidssystem använder vi Skatteverkets etablerade årliga avstämningsprocess:

• Månatlig utbetalning: Deltagare får 12 000 kr/mån automatiskt (preliminär Omställningsgaranti)
• Årlig slutavstämning: Vid inkomstdeklaration beräknas exakt rätt belopp baserat på årsinkomsten
• Återbetalning vid överskott: Dras av som kvarskatt i slutskattebeskedet
• Tillägg vid underskott: Återbäring

IT-kostnad: Nära noll. Detta kräver ingen ny IT-infrastruktur. Skatteverket hanterar redan miljontals årliga avstämningar. Omställningsgarantin blir en ny rad i deklarationen.

Finansieringsprincipen och kommunal kompensation

Statlig kostnadsgaranti: Kommuner kompenseras till 100% för eventuella ökade kostnader för nödbistånd. SKR medverkar i styrgruppen.

Ekonomiska ramar

Kostnadsuppskattning (5 år)

Perspektiv: 1,2 miljarder kronor per år motsvarar 0,06% av statens budget. Psykisk ohälsa kostar Sverige ca 70 miljarder årligen. Om försöket visar även en 5% reduktion i dessa kostnader har det finansierat sig självt.

Riskbedömning och svar på kritiska invändningar

LO: “Detta försvagar den svenska modellen” Svar: Tvärtom — separationen stärker fackets värdeerbjudande. Skillnaden mellan medlem och icke-medlem blir tydligare.

Moderaterna: “Folk kommer sluta arbeta” Svar: Dagens försörjningsstöd har 100% marginalskatt — den sämsta arbetslinjen. Omställningsgarantin ger 50% utfasning — arbete lönar sig bättre än idag.

Finansdepartementet: “Era siffror är statiska” Svar: Därför kräver vi totalekonomisk analys med dynamisk mikrosimulering som obligatorisk del av utvärderingen. Vi testar hypotesen, inte påstår sanningen.

SD: “Välfärdsturism” Svar: 5 års skattehistorik krävs — strängare än många nuvarande system. 12 000 kr/mån är lägre än Danmarks kontanthjälp.

Näringslivet: “Dödar låglönejobb” Svar: Ja, och det är avsikten. Sverige ska konkurrera genom hög produktivitet, inte låga löner. Jobb som inte kan betala över existensminimum + reskostnader bör automatiseras. Omställningsgarantin pressar svensk ekonomi uppåt i värdekedjan.

Lagrådet: “Geografisk avgränsning bryter mot Regeringsformen” Svar: Nationellt slumpurval, inte geografisk avgränsning. Vedertagen metod.

IT-direktören Försäkringskassan: “Miljarder i ny IT” Svar: Nej. Preliminär utbetalning med årlig skattemässig slutavstämning. Befintlig Skatteverksinfrastruktur. IT-kostnad: nära noll.

SKR: “Övervältrar kostnader på kommunerna” Svar: Statlig kostnadsgaranti med 100% kompensation. Nollkostnadsprincip garanteras.

Tidplan för utredning och genomförande

Slutsats

Sverige står inför strukturella förändringar av arbetsmarknaden som våra nuvarande trygghetssystem inte är konstruerade för. Omställningsgarantin är inte en ideologisk vision — det är en pragmatisk anpassning till 2000-talets verklighet.

Internationella erfarenheter visar att grundtrygghet inte minskar arbetsviljan, förbättrar folkhälsan mätbart, möjliggör innovation och företagande, och förenklar administration.

En begränsad försöksverksamhet ger Sverige evidensbaserat underlag för att utforma framtidens sociala trygghetssystem. Kostnaden är blygsam jämfört med kostnaderna för psykisk ohälsa och misslyckad arbetsmarknadsintegration.

Att inte testa nya lösningar är det största risktagandet. Världen förändras — Sverige måste hänga med.

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utforma och genomföra en begränsad nationell försöksverksamhet med garanterad grundtrygghet (Omställningsgaranti), och tillkännager detta för regeringen.

Underlag utarbetat av: Global Governance Frameworks — Björn Kenneth Holmström, Grundare — globalgovernanceframeworks.org

Detta dokument utgör ett underlag för riksdagsledamot att använda som grund för formell motion. Språk och struktur följer riksdagens formkrav för motioner.