Systemtänkande och subsidiaritet: En 6-veckors modul för gymnasiet

Kurs: Samhällskunskap 1b
Nivå: Gymnasiet år 1-2 (samhällsvetenskapsprogrammet eller profiling)
Tidsomfattning: 6 veckor (18 lektioner + självstudier)
Format: Hybrid (klassrum + digitala verktyg + fältarbete)

Koppling till Gy11 Samhällskunskap 1b

Centralt innehåll:

• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande
• Makt, rättigheter och skyldigheter i demokratiska system
• Olika former av politiska system och decision-making
• Samhällsekonomi och resursfördelning
• Källkritik och argumentation i samhällsfrågor

Förmågor som utvecklas:

• Analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv
• Använda samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
• Värdera lösningar på samhällsproblem
• Formulera argument och delta i demokratiska processer

Lärandemål (hela modulen)

Efter genomförd modul ska eleven kunna:

Grundläggande (E):

• Identifiera centraliserade vs. distribuerade system i samhället
• Beskriva grundläggande systembegrepp (feedback, resiliens, komplexitet)
• Ge exempel på subsidiaritetsprincipen i svensk kontext

Målinriktad (C):

• Analysera svenska system med hjälp av Ashbys lag om requisite variety
• Utvärdera för- och nackdelar med centralisering i konkreta fall
• Designa enkla subsidiaritetslösningar för lokala problem

Fördjupad (A):

• Tillämpa cybernetiska principer på nya samhällsfrågor självständigt
• Kritiskt granska makstrukturer och föreslå systemförändringar
• Kommunicera komplex systemanalys till olika målgrupper (beslutsfattare, allmänhet)

Bedömningsformer

Formativ bedömning (löpande):

• Veckovisa “systemsensorcheckningar” (reflektionslogg). Ge dom ett delat ‘hem’, till exempel en blogg eller en vägg där eleverna kan posta deras veckovisa sensor.
• Kamratbedömning av systemmappningar
• Lärarmöten efter vecka 3 (individuell framstegssamtal)

Summativ bedömning:

• Vecka 4: Gruppanalys av vald sektor (20%)
• Vecka 6: Kommunal systemrevision (skriftlig rapport + presentation, 60%)
• Vecka 6: Individuell reflektion (sammanfattande essä, 20%)

Vecka 1: Upptäcka system (inte bara politik)

Målsättning

Eleven ska inse att nästan allt är ett system och lära sig “se” dolda strukturer i vardagen.

Gy11-koppling

• “Demokratins utveckling och utmaningar i Sverige”
• “Makt och inflytande”

Lektion 1: Varför får vi aldrig vegetarisk mat på lunchen?

Upplägg (90 min):

0-10 min: Problemprovokation Läraren visar bild på tom lunchdisk med skylten “Slut på vegetariskt”. Frågar:

“Detta händer varje vecka. Varför? Skolans budget är stor. Köket har kompetent personal. Ändå fortsätter problemet. Hur kan det vara?”

10-40 min: Systemmappning (grupp) Eleverna får stora papper och pennor. Uppgift:

• Rita allt som påverkar “varför vegetarisk mat tar slut”
• Inkludera: beslut, pengar, regler, personer, leverantörer
• Använd pilar för att visa samband

40-60 min: Galleri-vandring Grupper hänger upp sina kartor. Elever går runt och sätter “systemfällor” post-it lappar på:

• Cirkulära pilar (feedback loops)
• Långa beslutsvägar
• Flaskhalsar (single points of failure)

60-80 min: Sammanfattning + begreppsintroduktion Läraren samlar mönster från kartorna och introducerar:

• System = sammanlänkade delar som skapar beteende
• Feedback = när output påverkar input
• Emergent beteende = resultatet är större/annorlunda än summan

80-90 min: Systemsensor #1 Skriv i loggbok:

• “Vilket system i mitt liv förstår jag bättre nu?”
• “Var finns ‘flaskhalsen’ i matproblemet?”

Hemuppgift: Fotografera och kartlägg ett “osynligt system” hemma (tex: varför sopor sorteras fel, varför ingen handlar Fairtrade, varför ingen cyklar till skolan vintertid).

Lektion 2: Varför är vissa system sköra och andra robusta?

Upplägg (90 min):

0-15 min: Introduktion till resiliens Två kontrasterande exempel från Sverige:

1. El-systemet vintern 2021 (nästan kollaps när en kraftledning gick ner)
2. Lokala värmebolag (fortsatte fungera under samma kris)

Visa siffror: 70% av Sveriges el kommer från 3 stora bolag.

15-45 min: Simulering – “The Redundancy Game” Eleverna delas i två grupper:

Grupp A (Centraliserad skola):

• En enda lärare för alla ämnen
• Ett klassrum
• En dator

Grupp B (Distribuerad skola):

• Flera lärare
• Flera rum
• Flera datorer

Läraren introducerar “händelser”:

• “Läraren är sjuk”
• “Datorn kraschar”
• “Klassrummet översvämmas”

Vilken grupp klarar sig? Diskutera.

45-70 min: Svenska fallstudier Läraren presenterar fyra korta cases (5 min vardera):

Case 1: Apotek (före/efter monopolet bröts)

• Före 1970: Lokala apotek (många ägare)
• 1970-2009: Apoteket AB monopol
• Efter 2009: Flera kedjor men… koncentration igen

Case 2: Livsmedelssystem

• 1950: 80% självförsörjning, hundratals lokala mejerier
• 2024: 50% import, tre stora handelskedjor (ICA, Coop, Axfood)

Case 3: Skola

• Från kommunalt självstyre (1960-talet)
• Till nationella mål + friskolereform
• Resultat: Ökad centralisering av läroplaner + fragmentering av ägande

Case 4: Kollektivtrafik i Stockholm vs. Skåne

• Stockholm: Ett stort bolag (SL → SLL Trafikförvaltning)
• Skåne: Regional koordination av lokala operatörer
• Vad händer vid kris? Jämför.

70-85 min: Begreppsintroduktion

• Resiliens = förmåga att absorbera störningar
• Redundans = extra kapacitet (ser “ineffektivt” ut men räder vid kris)
• Centralisering = makt/resurser koncentrerade
• Decentralisering = makt/resurser utspridda

85-90 min: Systemsensor #2 “Vilket av systemen ovan är mest sårbart? Varför?”

Hemuppgift: Välj EN svensk sektor (energi, mat, skola, vård, transport). Hitta tre källor som beskriver dess struktur. Skriv 300 ord: “Är detta system centraliserat eller decentraliserat? Var finns sårbarheten?”

Vecka 2: Makten är inte där du tror

Målsättning

Eleven ska lära sig kartlägga faktisk makt (inte formell struktur) och mäta “beslutsavstånd”.

Gy11-koppling

• “Politiska beslutprocesser på lokal och nationell nivå”
• “Maktfördelning”

Lektion 3: Var fattas besluten egentligen?

Upplägg (90 min):

0-15 min: Provokation – “Demokratins illusion” Läraren visar tre exempel:

Exempel 1: Din skolas schema

• Formellt: Rektor beslutar
• Faktiskt: Skolverkets regler → regionens riktlinjer → rektorns mandat = 5% spelrum

Exempel 2: Kommunens budget

• Formellt: Kommunfullmäktige beslutar
• Faktiskt: 85% bundna kostnader (statliga mandat, avtal, pensioner)

Exempel 3: Vaccination under pandemin

• Formellt: Folkhälsomyndigheten rekommenderar
• Faktiskt: Beslutet fattades i praktiken av EU:s läkemedelsverk + regionerna som köper doserna

Fråga: “Är detta demokrati?”

15-45 min: Digital verktyg – Maktanalys Eleverna öppnar: svensksubsidiaritet.se/verktyg/maktanalys

I par, välj ett system (skola, sjukvård, transport) och svara på frågorna:

• Vem kontrollerar budgeten?
• Vem fattar strategiska beslut?
• Vem kan stoppa lokala initiativ?

Verktyget genererar:

• Dominant makt-nivå (lokal → EU)
• Genomsnittligt beslutsavstånd (km)
• Centraliserings-score (0-100)

45-60 min: Resultatjämförelse Grupper presenterar sina scores. Läraren skriver på tavlan:

60-80 min: Introduktion – Subsidiaritetsprincipen Läraren introducerar:

Subsidiaritet = “Beslut ska fattas så nära de drabbade som möjligt”

Historisk kontext:

• Katolsk sociallära (1891)
• EU-fördraget (Maastricht 1992)
• MEN: Sverige har ingen subsidiaritetsprincip i grundlagen

Fråga: Varför inte?

80-90 min: Systemsensor #3 “Om DU fick bestämma, vilket beslut i din kommun skulle du flytta närmare folket?”

Hemuppgift: Intervjua en lokalpolitiker (kommunalråd, nämndordförande) eller tjänsteman. Fråga:

• “Hur mycket av din budget kan du faktiskt påverka?”
• “Hur ofta stoppar staten/regionen era lokala initiativ?” Skriv upp svaren (300 ord).

Lektion 4: Pengar = Makt (budgetanalys)

Upplägg (90 min):

0-20 min: Case – Din kommuns budget Läraren visar kommunens faktiska budget (hämta från kommun.se).

Exempel (Stockholms stad):

• Total budget: ~60 miljarder kr
• Bundna kostnader: ~51 miljarder (85%)
• “Fritt” att fördela: ~9 miljarder (15%)

Uppgift: “Cirkeldiagram – Vem bestämmer egentligen?”

20-50 min: Jämförelse – Schweiz vs. Sverige

Schweiz (extremt decentraliserat):

• 26 kantoner
• Kommuner kontrollerar 30% av total offentlig budget
• Lokala folkomröstningar om skatter

Sverige:

• Kommuner kontrollerar ~15% efter statliga mandat
• Ingen lokal beskattningsrätt för specifika projekt
• Utjämningssystem flyttar pengar mellan kommuner

Diskussion: Vad är fördelar/nackdelar?

50-75 min: Grupparbete – “Omfördela budgeten” Eleverna får din kommuns budget. Uppgift:

“Designa en budget där 50% av besluten kan fattas lokalt (stadsdelsnivå). Vad måste förändras?”

Restriktioner:

• Statliga lagkrav måste uppfyllas (LSS, skolpeng, etc.)
• Total budget oförändrad
• Måste motivera varje förändring

75-85 min: Presentation Varje grupp presenterar en förändring. Klassen röstar: “Skulle detta öka/minska demokrati?”

85-90 min: Systemsensor #4 “Är lokal kontroll alltid bättre? Ge ett motexempel.”

Hemuppgift: Förbereda vecka 3: Läs kort sammanfattning av Ashbys lag (utdelat material, 2 sidor).

Vecka 3: Varför centralisering alltid misslyckas vid hög komplexitet

Målsättning

Eleven ska förstå Ashbys lag om requisite variety och kunna tillämpa den på svenska system.

Gy11-koppling

• “Samhällsekonomi och resursfördelning”
• “Källkritik och argumentation”

Lektion 5: Från svenska cases till universell princip

Upplägg (90 min):

0-25 min: Case 1 – Varför kollapsade Sveriges pandemihantering?

Strukturen:

• Folkhälsomyndigheten (FHM): Centralt organ, 320 anställda
• Uppdrag: Hantera hälsokriser för 10 miljoner svenskar i 21 regioner med olika förutsättningar

Komplexiteten:

• Stockholm: Tunnelbana, höga smittorisker, ung befolkning
• Norrbotten: Gles bebyggelse, äldre befolkning, långt till sjukhus
• Skåne: Pendling till Danmark, varierande smittspridning

FHM:s strategi:

• EN rekommendation för hela landet
• Ingen regional anpassning
• “Frivilliga råd” istället för lokal tvång

Resultat:

• Sverige: 25,000 döda (2020-2023), högt bland äldreboenden
• Danmark (decentraliserad strategi): Hälften så många döda per capita

Fråga: “Varför funkade inte ‘en storlek passar alla’?”

Läraren skriver elevsvar på tavlan. Samla kring:

• “För många olika situationer”
• “Centralmakten kunde inte veta lokala förhållanden”
• “Långsamma beslut”

25-50 min: Case 2 – Varför fungerar Schweiz sjukvård bättre?

Schweiz modell:

• 26 kantoner = 26 olika hälsosystem
• Varje kanton anpassar till sin befolkning
• Exempel: Kanton Ticino (italiensktalande, äldre) har annat system än Zürich (finanscenter, yngre)

Komplexiteten:

• Fyra språk
• Varierande köpkraft
• Urban/rural mix

Strategi:

• Varje kanton matchar sin lokala variation
• Inga nationella standarder för vårdutbud
• Samordning endast för krisresurser (pandemi, naturkatastrofer)

Resultat:

• Lägre kostnader per capita än Sverige
• Högre patientnöjdhet
• Bättre hantering av COVID-19

50-65 min: Teorin – Ashbys lag

Läraren skriver på tavlan:

“Only variety can absorb variety”
– W. Ross Ashby, 1956

Förklaring:

• Ett system (regering, myndighet) som ska kontrollera något komplext (samhälle, pandemi)…
• …måste ha minst lika mycket intern variation (flexibilitet, anpassningsförmåga)…
• …som det systemet det försöker styra.

På svenska kallar vi det ibland nödvändig variation eller hanteringsbredd.

Enkelt exempel:

• En termostat (1 strategi: “värm upp” eller “kyl ner”) kan reglera temperatur (1 variabel).
• En termostat kan INTE reglera: temperatur + luftfuktighet + luftkvalitet (3 variabler) → behöver mer komplex controller.

Tillämpning på samhället:

• Låg komplexitet (50-talssvenskar: homogen kultur, få utbildningsnivåer, likartade behov) → Centraliserad välfärdsstat funkar.
• Hög komplexitet (dagens Sverige: multikultur, varierande ekonomi, digitalisering, klimatvariationer) → Centraliserad styrning skapar variety deficit.

65-80 min: Grupparbete – Testa lagen

Eleverna får tre cases och ska avgöra om systemet bryter mot Ashbys lag:

Case A: Nationell skolplan

• Komplexitet: Stockholmsförort med 80% invandrarbakgrund vs. liten landsbygdsskola i Dalarna
• Styrning: Samma läroplan, samma prov, samma krav
• Fråga: Variety mismatch?

Case B: Energisystem

• Komplexitet: Norrland (vattenkraft, låg befolkning) vs. Skåne (vindkraft, industri, Danmark-koppling)
• Styrning: Svenska kraftnät, central planering
• Fråga: Variety mismatch?

Case C: Svensk järnväg

• Komplexitet: Pendeltåg Stockholm vs. godståg Malmbanan vs. regionaltåg Skåne
• Styrning: Trafikverket centralt, alla beslut till Stockholm
• Fråga: Variety mismatch?

80-90 min: Sammanfattning + Systemsensor #5 Läraren sammanfattar:

• Centralisering = låg variety i kontrollsystemet
• Komplexitet = hög variety i det styrda systemet
• Variety deficit = när controllern är för enkel → systemkollaps

Systemsensor #5: “Ge ett exempel där centralisering faktiskt fungerar bra (låg komplexitet).”

Hemuppgift: Välj ett av systemen från vecka 1-2 (energi, mat, skola, etc.). Skriv 400 ord:

• Hur komplex är det (beskriv variationen)?
• Hur mycket “variety” har kontrollsystemet?
• Finns det variety deficit?

Lektion 6: Designa för requisite variety

Upplägg (90 min):

0-15 min: Snabbgenomgång – Tre strategier för variety matching

Strategi 1: Öka controllerens variety (decentralisering)

• Exempel: Ge varje kommun/region rätt att anpassa nationella regler

Strategi 2: Minska systemets variety (standardisering)

• Exempel: Assimilering, tvångshomogenisering
• Varning: Funkar kortsiktigt, skapar långsiktig sprödhet (se Sovjetunionen, kollapsen 1991)

Strategi 3: Hybrid (subsidiaritet)

• Centralisera det enkla (standarder, grundläggande rättigheter)
• Decentralisera det komplexa (implementation, anpassning)

När fungerar standardisering?

• När variationen inte är viktig för systemets funktion (t.ex. vilken sida vi kör på)
• När vi vill garantera miniminivåer (t.ex. rättigheter, säkerhet)

När fungerar det inte?

• När lokala förhållanden kräver anpassning (skola, vård, energi)

15-50 min: Designutmaning – “Fixa Sveriges skolsystem”

Nuvarande systemet:

• Komplexitet: Invandrade barn utan svenska, högpresterande elever, särskilda behov, landsbygd vs. stad
• Kontroll: Skolverket (central), nationella prov, Skolinspektionen
• Variety deficit: Lärare kan inte anpassa, “teaching to the test”, ökande segregation

Uppgift (grupper): Designa ett system med högre requisite variety. Besvara:

1. Vad ska bestämmas centralt? (Låg variation = centralisering ok)
2. Vad ska bestämmas lokalt? (Hög variation = kräver lokal kontroll)
3. Hur koordinerar vi utan att centralisera? (Infrastruktur, inte styrning)

Restriktioner:

• Måste uppfylla skolplikten
• Måste garantera baskunskaper (svenska, matematik)
• Lärarlöner måste vara jämförbara (annars brain drain från landsbygd)

50-75 min: Presentations + kritik Varje grupp presenterar (5 min). Andra grupper ger “Ashby-kritik”:

• “Var finns variety deficit i er lösning?”
• “Har ni överkompenserat (för mycket decentralisering)?”

75-85 min: Läraren introducerar – Svenska subsidiaritetshypotesen

Visar kort sammanfattning från svensksubsidiaritet.se:

Hypotesen: Sveriges välfärdsproblem (vård, skola, energi, etc.) är inte resursbrist utan arkitekturbrist – centraliserade system kan inte matcha samhällets komplexitet.

Lösningen: Tillämpa subsidiaritet + digitala verktyg för koordination utan central kontroll.

85-90 min: Systemsensor #6 “Vad är den största risken med decentralisering?”

Hemuppgift: Förbereda gruppval för vecka 4-6. Bilda grupper (3-4 elever). Välj EN sektor att analysera djupt:

• Livsmedelssystem
• Energi
• Skola
• Sjukvård
• Transport
• (Annat efter lärargodkännande)

Ni ska göra en “kommunal systemrevision” vecka 6.

Vecka 4-5: Djupdykning – Sektoranalys

Målsättning

Eleverna tillämpar systemtänkande + Ashbys lag på verkliga svenska system. Förbereder för kommunal systemrevision.

Gy11-koppling

• “Källkritik och informationssökning”
• “Argumentation och rapportskrivning”

Lektion 7-11 (5 lektioner fördelade över 2 veckor)

Struktur (repeteras varje lektion):

Lektion 7: Datainsamling

• Elevgrupper väljer källor (SCB, kommunbudgetar, studier)
• Lär sig skilja primär/sekundär data
• Använder svensksubsidiaritet.se/bibliotek för forskningsreferenser

Lektion 8: Systemmappning

• Rita sektorns struktur (beslutsvägar, pengarflöden, aktörer)
• Identifiera centraliserade noder
• Markera single points of failure

Lektion 9: Ashby-analys

• Kvantifiera komplexitet (hur många variabler?)
• Kvantifiera kontroll (hur många anpassningsmöjligheter?)
• Diagnostisera variety deficit

Lektion 10: Lösningsdesign

• Föreslå subsidiaritetsbaserad omstrukturering
• Kalkylera kostnader/benefits
• Förbered presentation

Lektion 11: *Vad kan gå fel

• Tänk att det är två-tre år senare. Ert förslag implementerades. Det misslyckades katastrofalt. Vad gick fel?

Lärarens roll:

• Cirkulera mellan grupper
• Ge feedback på metodval
• Utmana antaganden (“Är detta verkligen centraliserat? Visa med data.“)

Formativ bedömning: Efter vecka 4: Individuellt samtal (10 min/elev). Frågor:

• Förstår du Ashbys lag?
• Kan du tillämpa det på din sektor?
• Var behöver du mer hjälp?

Lektion 11-12: Gästeföreläsning + fältstudie

Lektion 11 (90 min): Gästföreläsare från kommun Inbjud:

• Kommunalråd
• Förvaltningschef
• Lokal politiker

Tema: “Var är makten i vår kommun?”

Eleverna får ställa frågor baserat på sin analys.

Lektion 12 (90 min): Fältstudie Besök relevant plats baserat på sektorsval:

• Energi → Lokalt kraftverk eller värmeverk
• Mat → Bondens marknad eller kommunal storkök
• Skola → Annan skola med annat styrsystem (friskola vs. kommunal)

Uppgift: Intervjua personal. “Hur mycket kan du påverka själv?”

Vecka 6: Kommunal systemrevision (examination)

Målsättning

Eleverna levererar faktisk systemanalys till sin kommun och presenterar för beslutsfattare.

Gy11-koppling

• “Presentationsteknik och retorik”
• “Demokratiskt deltagande”

Lektion 13-14: Sista finslipningen

Lektion 13 (90 min): Rapportskrivning Grupper skriver slutrapport (6-10 sidor). Mall:

1. Sammanfattning

• Vad har ni analyserat?
• Huvudsaklig slutsats (1 mening)

2. Nulägesanalys

• Sektorns struktur
• Beslutsvägar (diagram)
• Centraliserings-score (från maktanalysen)

3. Ashby-analys

• Komplexitetsbeskrivning (variabler, lokal variation)
• Kontrollbeskrivning (hur mycket anpassning är möjlig?)
• Variety deficit (kvantifierat)

4. Rekommendationer

• Konkreta förslag (3-5 stycken)
• Vad ska centraliseras? (Standarder, grundläggande rättigheter)
• Vad ska decentraliseras? (Anpassning, implementering)
• Hur koordinera? (Digital infrastruktur, frivilliga nätverk)

5. Källor (Minst 5 vetenskapliga/officiella källor)

Lektion 14 (90 min): Presentation-träning

• Varje grupp får 10 minuter att presentera för klassen
• Kamratbedömning: “Skulle politiker förstå detta?”
• Lärare ger feedback på retorik och struktur

Lektion 15: Offentlig presentation till kommunen

Format:

• Plats: Kommunhuset eller skolan (inbjud lokalpolitiker)
• Tid: 2 timmar (5-6 grupper × 15 min presentation + 5 min frågor)

Inbjudna:

• Kommunalråd eller vice
• Berörda nämndordföranden
• Lokaltidning

Elevernas uppgift:

• Presentera (10 min)
• Hantera frågor från politiker (5 min)
• Lämna in skriftlig rapport till kommunstyrelsen

Bedömning:

• Kvalitet på analys (dataunderlag, logik) – 40%
• Klarhet i presentation (retorik, pedagogik) – 30%
• Genomförbarhet i förslag (realistiska kostnader, juridik) – 30%

Extra merit: Om kommunen faktiskt implementerar ert förslag (eller startar utredning baserat på det) → högsta betyg garanterat + omnämnande på svensksubsidiaritet.se.

Lektion 16: Reflektion och sammanfattning

Lektion 16 (90 min): Individuell essä + kurssammanfattning

0-60 min: Skriv individuell essä (500-700 ord)

题: “Hur har systemtänkande förändrat hur jag ser på samhället?”

Inkludera:

• Ett konkret exempel där du nu “ser” ett system du tidigare var blind för
• En tillämpning av Ashbys lag
• En reflektion om centralisering vs. decentralisering (finns det ett rätt svar?)

60-80 min: Kurssammanfattning Läraren går igenom:

• Vecka 1: System är överallt
• Vecka 2: Makten är inte där du tror
• Vecka 3: Ashbys lag förklarar varför centralisering misslyckas
• Vecka 4-6: Ni har gjort faktisk samhällsanalys

80-90 min: Framtidsblick

• Läraren introducerar svensksubsidiaritet.se/studiecirkel (för er som vill fortsätta)
• Förslag på fortsatt engagemang:
  • Starta studiecirkel i er förening
  • Följ upp kommunens svar på era rapporter
  • Använd verktygen (Kompass, Maktanalys) i andra kurser

Avslutning:

“Ni kan nu något som de flesta vuxna inte kan: Ni ser systemarkitekturen bakom beslut. Använd det.”

Material och resurser

Digitala verktyg:

• svensksubsidiaritet.se/verktyg/kompass (Närhetskompassen)
• svensksubsidiaritet.se/verktyg/maktanalys (Power Analysis)
• svensksubsidiaritet.se/bibliotek (Forskningsreferenser)

Läsning (fördelade över veckorna):

• Ashbys lag (förenklad 2-sidig förklaring)
• Svenska subsidiaritetshypotesen (sammanfattning, 4 sidor)
• Valda kapitel från system-analyser på svensksubsidiaritet.se

Visuellt material:

• Power-pyramid (från maktanalysen)
• Schweiz vs. Sverige jämförelse
• Svenska cases (el, mat, skola, pandemi)

Differentiering

För elever som behöver mer stöd:

• Förenklade systemmappningar (färre aktörer)
• Färdiga mallar för rapportskrivning
• Pararbete istället för grupp

För elever som vill utmana sig:

• Jämförelse med internationella system (Tyskland, Schweiz, Danmark)
• Matematisk modellering av variety deficit
• Designa digitalt verktyg för subsidiaritetsmätning

Lärarens översiktskarta

Kontakt och support

För lärare som vill implementera denna modul:

Utvecklare: Björn Kenneth Holmström
E-post: bjorn.kenneth.holmstrom@gmail.com
Webb: svensksubsidiaritet.se

Lycka till! Ni bygger den systemlitteracitet Sverige behöver.