Energikooperativ

← Tillbaka till huvudartikeln

Sammanfattning: Boende, lantbrukare, företag och ibland kommunen i ett område äger tillsammans en produktionsanläggning, till exempel vindkraftverk, en solpark eller en biogasanläggning, genom en ekonomisk förening. Medlemmarna får del av avkastningen och inflytande över projektet.

Det här är ett förslag att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.

Varför

När ny produktion byggs bär de som bor i närheten en stor del av påverkan, medan nyttan ofta hamnar hos ägare på annat håll. Lokalt ägande är ett sätt att fördela nyttan så att fler i området har skäl att stödja ett projekt. Den nya lagen om intäktsdelning, som gäller från juli 2026, ger närboende rätt till en del av intäkterna från nya vindkraftsanläggningar, men ger inget ägande eller inflytande.

Vad som redan finns

  • Vindkraftskooperativ har funnits i Sverige sedan 1990-talet, där medlemmar äger andelar i vindkraftverk.
  • Solcellsföreningar och bostadsrättsföreningar med gemensamma solcellsanläggningar.
  • Kommunala energibolag, som är ett slags lokalt ägande genom kommunen.
  • I Danmark har lokalt ägande av vindkraft länge varit vanligt, och ön Samsø har blivit ett känt exempel på lokalt ägd förnybar energi.

Hur det skulle fungera

  • Ekonomisk förening där medlemmarna tecknar andelar.
  • Finansiering genom medlemsinsatser och banklån, eventuellt med statliga lånegarantier.
  • Försäljning av el på elmarknaden, eller, när reglerna om energidelning är på plats, direkt till medlemmarna.
  • Samarbete med en erfaren projektör eller ett energibolag för teknik, drift och tillståndsprocess.

Pilotförslag

Omfattning: Ett stöd till fem till tio kooperativa projekt i olika delar av landet under tre till fem år, i form av rådgivning och lånegarantier för tidiga skeden.

Utvärdering: lokal acceptans före och efter, hur lång tid tillståndsprocessen tar jämfört med liknande projekt, medlemmarnas avkastning och hur många som deltar.

Grov kostnadsuppskattning

PostKostnad
Rådgivning och stöd till tidiga skedencirka 2–3 Mkr per år
Lånegarantierberor på projektens storlek
Utvärderingcirka 1 Mkr per år

Rättsliga och praktiska frågor

  1. Tillstånd: Kooperativa projekt prövas som andra projekt, inklusive det kommunala vetot för vindkraft.
  2. Finansinspektionen: Om andelar erbjuds brett till allmänheten kan regler om erbjudanden av värdepapper bli tillämpliga.
  3. Kapital: Vindkraft är kapitalkrävande. Ett kooperativ kan behöva samäga med ett energibolag eller kommunen.

Invändningar

“Kooperativ kan inte bära stora projekt.” Ofta inte ensamma. Samägande, där kooperativet äger en del av ett större projekt, kan vara en väg.

“Det gynnar dem som har pengar att investera.” Låga insatsbelopp och möjlighet till delbetalning kan bredda deltagandet.

“Lokalt ägande garanterar inte acceptans.” Nej. Det ska utvärderas.

Vad du kan göra

Om du är kommunpolitiker: Undersök om kommunen eller det kommunala energibolaget kan erbjuda boende att äga andelar i nya projekt.

Om du bor på landsbygden: Ta kontakt med befintliga vindkrafts- eller solcellskooperativ för att lära av deras erfarenheter.


Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.

← Tillbaka till huvudartikeln

© 2026 Svensk Subsidiaritet. Eget innehåll · CC BY 4.0

Svensk Subsidiaritet är ett svenskt forsknings- och policyprojekt inom styrning. Det bygger på Styrning som ingenjörskonst och utvecklar svenska tillämpningar av idéer som är kompatibla med Global Governance Frameworks.

Kontakt