Hälsokonton
Sammanfattning: Ett avgränsat försök där invånare i ett eller ett par områden får en personlig pott, till exempel 2 000–3 000 kronor per år, att använda till förebyggande insatser som rökavvänjning, fysisk aktivitet, kostrådgivning hos dietist eller deltagande i kamratstödsgrupper. Försöket ska framför allt undersöka vilka som använder pengarna och om det påverkar hälsan.
Det här är ett förslag att pröva i ett begränsat försök med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.
Varför
Förebyggande insatser har svårt att få utrymme i vården. Samtidigt betalar många själva för sådant som kan förebygga ohälsa. Arbetsgivare kan ge anställda ett skattefritt friskvårdsbidrag, men det når inte den som saknar arbete, till exempel arbetslösa, pensionärer och studerande.
Hur det skulle fungera
- En årlig pott per invånare i försöksområdet, till exempel för personer över 16 år.
- En lista över godkända insatser, som beslutas utifrån forskning om effekter, till exempel rökavvänjning, fysisk aktivitet, fallprevention för äldre och kostrådgivning hos legitimerad dietist.
- Enkel användning, via en digital tjänst eller ett kort, med möjlighet till stöd för den som inte använder digitala tjänster.
- Ingen sparfunktion över flera år i försöket, för att hålla det enkelt och utvärderbart.
Ett viktigt problem att pröva
Erfarenheter av liknande stöd tyder på att de som redan har goda vanor och god hälsa ofta använder sådana pengar mest, medan de med störst behov använder dem minst. Ett universellt konto kan därför öka skillnaderna i hälsa i stället för att minska dem. Försöket bör därför jämföra två varianter: en där alla får samma belopp, och en där beloppet är högre för grupper med sämre hälsa eller lägre inkomst, eller där stöd ges via hälsoguider som hjälper personer att använda pengarna.
Pilotförslag
Omfattning: Ett eller två avgränsade områden med olika förutsättningar, till exempel en mindre kommun och en stadsdel, under tre till fyra år, med en jämförelsegrupp.
Utvärdering: vilka som använder pengarna och till vad, förändring i levnadsvanor och självskattad hälsa, vårdkontakter, samt administrativa kostnader.
Grov kostnadsuppskattning
| Post | Antagande | Kostnad |
|---|---|---|
| Pott till invånare | 10 000 invånare × 2 500 kr | cirka 25 Mkr per år |
| Plattform och administration | cirka 5–10 Mkr första året | |
| Utvärdering | cirka 3 Mkr |
Rättsliga frågor
- Lagstöd: Ett sådant stöd kräver sannolikt ett särskilt beslut om försöksverksamhet, och det behöver prövas om det är region, kommun eller stat som ska vara huvudman.
- Skatt och bidrag: Stödet bör varken beskattas eller påverka andra förmåner, vilket kan kräva lagändring.
- Personuppgifter: Uppgifter om vad någon köper för sin hälsa är känsliga och ska hanteras med stort skydd.
- Leverantörer: Hur leverantörer godkänns behöver utredas, till exempel genom ett valfrihetssystem.
Invändningar
“Pengarna går till redan friska.” Det är den viktigaste invändningen, och skälet till att försöket ska jämföra olika varianter.
“Det är dyrt.” Ett universellt konto för alla invånare skulle kosta mycket. Försöket ska visa om kostnaden står i proportion till nyttan innan något större övervägs.
“Singapore och USA har hälsokonton.” Dessa system, som Medisave i Singapore och Health Savings Accounts i USA, är främst sparkonton för att betala sjukvård, inte stöd till förebyggande insatser, och är därför inte direkt jämförbara.
Vad du kan göra
Om du är regionpolitiker: Undersök vilka förebyggande insatser regionen redan erbjuder, och vilka grupper som använder dem.
Om du är forskare: Undersök om det finns en möjlighet att utvärdera ett sådant försök med en jämförelsegrupp.
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.