Lokal public service
Sammanfattning: Stöd till lokala, redaktionellt oberoende medier i områden där den lokala journalistiken har försvunnit eller är svag. De kan drivas som föreningar, stiftelser eller kooperativ och ska komplettera Sveriges Radio och SVT, inte ersätta dem.
Det här är ett förslag att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.
Varför
Många lokaltidningar har lagts ner eller minskat sina redaktioner. I en del kommuner finns det i dag få journalister som bevakar kommunfullmäktige, skolor och lokala händelser. Det försvagar den lokala demokratin.
Samtidigt finns det redan en hel del lokal och regional journalistik. Sveriges Radio har lokala kanaler i hela landet och SVT har ett tjugotal regionala nyhetsredaktioner. Sedan 2024 finns ett statligt mediestöd som bland annat ska stödja lokal journalistik i områden med svag bevakning. Tidigare versioner av den här sidan beskrev public service som ett sändningsmonopol utan lokal verksamhet. Det stämde inte.
Hur det skulle fungera
Vem kan få stöd: lokala medier som drivs utan vinstsyfte, har en ansvarig utgivare, följer pressetiska regler och bevakar ett avgränsat område där annan lokal bevakning är svag.
Vad stödet ska räcka till: ett fåtal journalisttjänster, teknik och distribution, till exempel webb, podd, nyhetsbrev eller lokal radio.
Oberoende: stödet fördelas av en myndighet eller nämnd på armlängds avstånd från politiken, efter tydliga kriterier. Kommunen som bevakas ska inte själv fördela pengarna.
Samarbete med public service: Sveriges Radio och SVT kan samarbeta med lokala redaktioner, till exempel genom att dela material eller sända lokala inslag.
Språk: lokala medier bör kunna publicera på andra språk än svenska där det finns ett behov, till exempel på de nationella minoritetsspråken.
Pilotförslag
Omfattning: Tre till fem piloter under tre år, i områden med olika förutsättningar, till exempel en glesbygdskommun, en förort till en storstad och en mindre stad.
Utvärdering: hur mycket lokal journalistik som produceras, hur många som tar del av den, hur de boende bedömer dess trovärdighet och om bevakningen av den lokala politiken ökar.
Grov kostnadsuppskattning
| Post | Antagande | Kostnad per år |
|---|---|---|
| Stöd till lokala redaktioner | 5 piloter × 3–5 Mkr | 15–25 Mkr |
| Utvärdering | cirka 2 Mkr |
Finansieringen kan komma från mediestödet, från public service-avgiften eller från en kombination.
Rättsliga frågor
- Mediestödet: Det bör utredas om det nuvarande mediestödet kan användas för den här typen av piloter, eller om villkoren behöver ändras.
- Radio och tv: Sändningar i radio och tv regleras i radio- och tv-lagen. Webb och poddar kräver inget sändningstillstånd men omfattas av de grundlagsskyddade reglerna om ansvarig utgivare om verksamheten har utgivningsbevis.
- Reklam: Om lokala medier med offentligt stöd ska få sälja reklam behöver det prövas mot reglerna om statsstöd och konkurrens.
Invändningar
“Lokala medier kan bli megafoner för lokala makthavare.” Därför krävs redaktionellt oberoende, ansvarig utgivare och att stödet fördelas av någon annan än kommunen.
“Det konkurrerar med kommersiella lokaltidningar.” Stödet bör bara gå till områden där det saknas lokal bevakning, och utformas så att det inte slår ut befintliga medier.
“Det är bättre att stärka Sveriges Radio och SVT lokalt.” Det är ett rimligt alternativ, och piloterna kan jämföras med den vägen.
Erfarenheter att bygga på
- Sveriges Radios lokala kanaler och SVT:s regionala nyheter.
- Mediestödet, som sedan 2024 bland annat stöder lokal journalistik.
- Närradion, som funnits sedan 1979 och ger föreningar möjlighet att sända lokalt.
- Öppna kanalen, lokala tv-kanaler där föreningar och enskilda kan sända.
Vad du kan göra
Om du är journalist: Undersök om det finns stöd att söka för lokal journalistik i ett område med svag bevakning.
Om du är kommunpolitiker: Ta reda på hur den lokala politiken bevakas i dag, och vilka medier som finns i kommunen.
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.