Kulturella allmänningar
Sammanfattning: Kulturhus och samlingslokaler där föreningar och boende får ett större inflytande över verksamheten: en del av programbudgeten fördelas efter förslag från användarna, lokaler kan bokas billigt eller gratis, och utrustning kan lånas. Driften kan ske i kommunens regi eller överlämnas till en förening, stiftelse eller ett kooperativ.
Det här är ett förslag att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.
Varför
Många kommunala kulturhus och bibliotek har redan ett brett utbud och samarbetar med föreningar. Men programmet bestäms ofta av anställda, och det kan vara svårt för nya grupper att få tillgång till lokaler, scener och utrustning. Samtidigt finns i Sverige en lång tradition av lokaler som ägs och drivs av föreningar, som bygdegårdar, Folkets hus och Folkets park.
Hur det skulle fungera
- En del av programbudgeten fördelas efter förslag från användarna, till exempel via ett öppet möte eller en digital omröstning. Resten planeras av personalen.
- Lokaler och utrustning tillgängliga för föreningar och boende, till låg eller ingen kostnad, med enkla bokningsregler.
- Personalens roll förskjuts mot att stötta andra att genomföra sina idéer, med teknik, marknadsföring och kontakter.
- Styrning: kommunen behåller ansvaret, eller överlämnar driften till en förening, stiftelse eller ett kooperativ enligt avtal.
Juridiska förutsättningar
Kommuner kan redan i dag överlämna skötseln av en kommunal verksamhet till en förening, stiftelse eller annan privat utförare, så länge det inte innebär myndighetsutövning. Någon ändring i kommunallagen behövs därför inte, vilket tidigare versioner av den här sidan påstod. Däremot kan upphandlingsregler och regler om statsstöd behöva beaktas beroende på hur avtalet utformas. Staten ger också stöd till allmänna samlingslokaler via Boverket.
Pilotförslag
Omfattning: Fem till tio kulturhus eller samlingslokaler i olika typer av kommuner under tre år. Platserna väljs tillsammans med kommunerna och lokala föreningar.
Utvärdering: hur många och vilka som använder huset, hur många arrangemang som genomförs av föreningar och boende, hur de boende upplever sitt inflytande och hur personalen upplever sin nya roll.
Grov kostnadsuppskattning
Driften betalas som i dag av kommunen. Tillkommande kostnader gäller främst utrustning, utbildning av personal och utvärdering, förslagsvis några hundra tusen kronor per hus och år.
Invändningar
“Vissa grupper tar över.” Tydliga regler för bokning och fördelning, och en personal som aktivt bjuder in dem som inte själva hör av sig, behövs.
“Kvaliteten sjunker.” En del av programmet planeras fortfarande av personalen.
“Personalen förlorar sin roll.” Rollen förändras, och förändringen behöver ske i dialog med de anställda och deras fackliga organisationer.
Erfarenheter att bygga på
- Bygdegårdar, Folkets hus och Folkets park, föreningsdrivna lokaler med lång tradition.
- Fryshuset i Stockholm, som drivs som stiftelse med stort inflytande för unga.
- Bibliotekens makerspaces, där utrustning kan lånas och användas.
- Studieförbunden, som redan stöttar föreningars kulturverksamhet.
Vad du kan göra
Om du är kommunpolitiker: Föreslå att en del av programbudgeten i ett kulturhus fördelas efter förslag från användarna, som ett försök.
Om du arbetar i ett kulturhus: Se över hur lätt det är för föreningar och enskilda att boka lokaler och låna utrustning.
Om du är föreningsaktiv: Ta kontakt med kommunens kulturförvaltning eller en bygdegårds- eller Folkets hus-förening om lokaler.
Källor
- Kommunallag (2017:725), 10 kap. (överlämnande av vården av kommunala angelägenheter)
- Boverket, stöd till allmänna samlingslokaler
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.