Arbetskraft, mark och kompetens
Sammanfattning: Förslag för att fler ska kunna börja arbeta med och driva jordbruk: arrenden som sänker trösklarna, lärlingssystem, utbildning och en enklare matchning av säsongsarbete.
Det här är ett förslag att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.
Varför
Antalet lantbruksföretag har minskat kraftigt under lång tid, och många lantbrukare närmar sig pensionsåldern. För den som vill börja är trösklarna höga: mark och maskiner kräver stort kapital, och lönsamheten är ofta låg. Samtidigt är många verksamheter beroende av säsongsarbetare från andra länder.
Förslag
Arrenden för nya lantbrukare
Offentliga och stora markägare, till exempel kommuner, Sveaskog och Svenska kyrkan, kan upplåta mark med arrende till nya lantbrukare, med rimliga villkor och tillräckligt långa avtal för att det ska gå att investera. Kommuner med egen jordbruksmark kan pröva detta direkt.
Lärlingssystem
Erfarna lantbrukare får ersättning för att ta emot lärlingar under en längre period, som ett komplement till naturbruksprogrammet på gymnasiet och till yrkeshögskola. Lärlingen får lön, och efter utbildningen stöd för att starta egen verksamhet eller ta över en gård.
Vuxenutbildning och folkhögskolor
Kortare utbildningar för vuxna som vill byta yrke, i samarbete med folkhögskolor, lantbruksorganisationer och Hushållningssällskapen. Kurser kan kombineras med svenska för invandrare för personer som har erfarenhet av jordbruk från andra länder.
Säsongsarbete
En enklare matchning mellan gårdar och personer som vill arbeta under kortare perioder, till exempel studenter och pensionärer, med tydliga villkor om lön, försäkring och boende.
Delade maskiner
Stöd till maskinringar och kooperativ, där flera gårdar delar på maskiner, inklusive mindre och nyare redskap.
Pilotförslag
Omfattning: Några kommuner och regioner som prövar arrenden och lärlingsplatser under tre till fem år, i samarbete med lantbruksorganisationer och utbildningsanordnare.
Utvärdering: hur många som startar eller tar över jordbruk, hur verksamheterna går efter några år, och hur lärlingarna upplever utbildningen.
Invändningar
“Ingen vill arbeta i jordbruket.” Villkoren och lönsamheten är avgörande. Förslagen löser inte det problemet ensamma.
“Små gårdar är inte lönsamma.” Ofta inte, med dagens förutsättningar. Direktförsäljning och förädling kan förbättra lönsamheten för vissa, men inte för alla.
“Säsongsarbete innebär risk för utnyttjande.” Därför behövs tydliga villkor och kontroll, oavsett varifrån arbetskraften kommer.
Svenska erfarenheter att bygga på
- Naturbruksprogrammet på gymnasiet och yrkeshögskolans lantbruksutbildningar.
- Maskinringar, där lantbrukare delar på maskiner och arbetskraft.
- Hushållningssällskapen, som erbjuder rådgivning och utbildning.
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.