Kommunala trygghetsbudgetar
Sammanfattning: Kommunen avsätter en summa per invånare för trygghetsåtgärder i områden med hög otrygghet och låter de boende föreslå och rösta om hur pengarna ska användas, genom så kallad medborgarbudgetering. Förslaget knyter an till kommunernas lagstadgade ansvar för brottsförebyggande arbete sedan 2023.
Det här är ett förslag att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.
Varför
Sedan juli 2023 ska varje kommun ta fram en lägesbild över brottsligheten, besluta om en åtgärdsplan och samordna det lokala brottsförebyggande arbetet. Lagen säger inte hur de boende ska involveras. De som lever med otryggheten vet ofta var den uppstår och vad som skulle hjälpa: en mörk gångväg, en stängd fritidsgård, en plats där unga saknar vuxna. Medborgarbudgetering är ett sätt att ta tillvara den kunskapen och samtidigt stärka förtroendet för att kommunen lyssnar.
Hur det skulle fungera
- En riktad budget för områden där kommunens lägesbild visar hög otrygghet, eller som ingår i polisens lägesbild över utsatta områden. Förslag: 100 kr per invånare i området och år.
- Förslagsfas: alla som bor eller verkar i området, även unga, kan lämna förslag. Kommunen hjälper till att kostnadsberäkna och pröva att förslagen är lagliga och genomförbara.
- Röstning: de boende röstar, digitalt och på plats i till exempel bibliotek och skolor. Förslag: rösträtt från 16 år, med möjlighet att sänka gränsen.
- Genomförande: de förslag som får flest röster genomförs inom budgeten.
- Uppföljning: en lottad grupp boende följer upp att pengarna används som beslutat, och resultatet redovisas öppet.
Exempel på vad pengarna kan användas till:
| Kategori | Exempel |
|---|---|
| Fysisk miljö | Belysning, röjning av buskage, upprustning av parker och gångvägar |
| Unga | Förlängda öppettider på fritidsgårdar, sommarjobb, idrotts- och kulturaktiviteter |
| Sociala insatser | Trygghetsringar, samhällsmedlare, stöd till nattvandring |
| Övrigt | Trygghetsvandringar, kameraövervakning där det är lagligt och de boende vill det |
En viktig rättslig begränsning
Enligt regeringsformen utövas beslutanderätten i kommuner av valda församlingar. En omröstning bland de boende kan därför inte formellt binda kommunen. Det finns två vägar:
- Politiskt åtagande: fullmäktige eller en nämnd åtar sig i förväg att genomföra de förslag som får flest röster, inom budget och lag, och fattar sedan formella beslut i enlighet med det. Så fungerar medborgarbudgetering i praktiken på de flesta håll.
- Lagändring: en uttrycklig möjlighet för kommuner att använda medborgarbudgetering, med tydliga regler. En ändring som ger boende formell beslutanderätt skulle sannolikt kräva mer än en ändring i kommunallagen.
Förslaget utgår från den första vägen, som går att pröva i dag.
Pilotförslag
Omfattning: 20 kommuner av olika storlek, med ett till tre områden vardera, under tre år.
Organisation:
- medlen avsätts i kommunens budget och kopplas till åtgärdsplanen enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete
- en processledare per område (förslag: halvtid) som informerar, samlar förslag, ordnar röstningen och följer upp
- en styrgrupp med boende, kommunen och civilsamhället
Utvärdering:
- deltagande: hur många lämnar förslag och röstar, och vilka grupper deltar eller inte
- genomförande: hur stor del av budgeten som används som beslutat
- trygghet: förändring i enkätsvar jämfört med liknande områden
- förtroende: förändring i förtroendet för kommunen och polisen
Grov kostnadsuppskattning
| Post | Antagande | Kostnad per år |
|---|---|---|
| Riktad budget | 40 områden × 5 000 invånare × 100 kr | 20 Mkr |
| Processledare | 40 områden × 0,5 tjänst | cirka 10 Mkr |
| Administration, röstningstjänst, utvärdering | cirka 5 Mkr | |
| Totalt | cirka 35 Mkr |
Invändningar
“Deltagandet blir skevt.” Det är en känd svaghet i medborgarbudgetering: de som redan är aktiva deltar mest, medan unga, nyanlända och personer som arbetar obekväma tider deltar mindre. Uppsökande arbete, röstning på flera språk och platser, och särskilda insatser för att nå unga behöver ingå från början.
“Förslagen blir populistiska eller verkningslösa.” Kommunens roll är att pröva förslagen mot lag och kostnad, och att dela kunskap om vad som visat sig fungera. Men poängen är också att de boende får inflytande, även när de väljer annorlunda än experterna.
“Det kan gå till kameraövervakning som kränker integriteten.” Kameraövervakning är reglerad i lag och kräver i många fall tillstånd. Förslag som inte uppfyller kraven kan inte genomföras.
“Pengarna tas från annat.” Ja, det är en avvägning. Ett alternativ är att använda en del av de medel kommunen redan lägger på brottsförebyggande arbete.
Erfarenheter att bygga på
- Medborgarbudgetering har använts sedan slutet av 1980-talet, först i Porto Alegre i Brasilien och senare bland annat i Paris och New York. Flera svenska kommuner har prövat det i mindre skala.
- Kommunernas lägesbilder och åtgärdsplaner enligt lagen från 2023 ger en naturlig ram.
- Trygghetsmätningar, som polisen och kommunerna genomför på många håll, kan användas för att följa upp.
Vad du kan göra
Om du är kommunpolitiker: Föreslå att en del av kommunens brottsförebyggande budget prövas med medborgarbudgetering i ett område, och att fullmäktige i förväg åtar sig att genomföra resultatet.
Om du är tjänsteperson: Föreslå en liten pilot där de boende får välja mellan några förslag, och utvärdera efter ett år.
Om du bor i ett område med hög otrygghet: Fråga kommunen hur de boende har fått vara med och ta fram lägesbilden och åtgärdsplanen, och föreslå att en del av budgeten avgörs av de boende.
Källor
- Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete
- Regeringsformen 14 kap. 1 §
- Polismyndigheten, Lägesbild över utsatta områden 2025
- Kamerabevakningslag (2018:1200)
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.