Lärarkooperativ
Sammanfattning: Lärare som tillsammans driver en skola som ekonomisk förening, där lärarna är medlemmar och styr verksamheten demokratiskt. Skolan är en fristående skola, finansieras med skolpeng och omfattas av samma regler och tillsyn som andra skolor. Eventuellt överskott stannar i verksamheten.
Det här är ett förslag att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.
Varför
Lärares professionella handlingsutrymme och inflytande över sin arbetssituation påverkar både arbetsmiljön och undervisningen. Samtidigt är debatten om vinster i skolan intensiv. Ett lärarkooperativ är ett sätt att kombinera större inflytande för lärarna med en verksamhet där överskott inte delas ut till externa ägare.
Vad som redan finns
- Fristående skolor kan drivas av aktiebolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser. Skolinspektionen prövar ansökningar om att starta en fristående skola.
- Föräldrakooperativ har länge funnits inom förskolan, och det finns även personalkooperativ.
- Idéburna skolor, som drivs av ideella föreningar och stiftelser, finns på många håll.
Att lärare driver en skola som kooperativ är alltså redan möjligt. Förslaget handlar om att underlätta för fler att göra det.
Hur det skulle fungera
- Organisationsform: en ekonomisk förening där lärarna i skolan är medlemmar och fattar beslut om verksamhetens inriktning.
- Ledning: rektorn har det ansvar som skollagen anger, och administration kan skötas av anställd personal eller i samarbete med andra kooperativ.
- Finansiering: skolpeng, som för andra fristående skolor.
- Överskott: återinvesteras i verksamheten.
- Kollektivavtal: kooperativet kan teckna kollektivavtal, och lärarna kan vara medlemmar i facket, till exempel Sveriges Lärare.
Pilotförslag
Omfattning: Ett stöd till fem till tio lärargrupper som vill starta eller ta över en skola som kooperativ, under tre år, med rådgivning och möjlighet till startlån.
Utvärdering: elevernas resultat och trivsel, lärarnas arbetsmiljö och personalomsättning, samt skolornas ekonomi.
Grov kostnadsuppskattning
| Post | Kostnad |
|---|---|
| Rådgivning och stöd | cirka 2 Mkr per år |
| Startlån (återbetalas) | cirka 1–2 Mkr per kooperativ |
| Utvärdering | cirka 1,5 Mkr per år |
Rättsliga och praktiska frågor
- Tillstånd: Ett lärarkooperativ ansöker om tillstånd hos Skolinspektionen som andra fristående skolor, med samma krav på ekonomiska förutsättningar och ägar- och ledningsprövning.
- Startkapital: Lärargrupper har ofta mindre kapital än etablerade koncerner. Startlån eller garantier kan behövas.
- Överlåtelse av kommunal skola: Om en kommunal skola ska drivas vidare som kooperativ krävs beslut av kommunen och ett nytt tillstånd.
Invändningar
“Det blir fler huvudmän och mer splittring.” Det är en relevant invändning i ett system där likvärdigheten redan har försämrats. Kooperativ bör därför inte främjas på bekostnad av tillsyn och krav.
“Lärare vill undervisa, inte driva företag.” Många vill inte. Förslaget riktar sig till dem som vill, och administration kan delas med andra.
“Det blir en verksamhet för attraktiva områden.” Stödet kan riktas särskilt till kooperativ i områden där det är svårt att rekrytera och behålla lärare.
Vad du kan göra
Om du är lärare: Undersök med kollegor om det finns intresse, och ta kontakt med Skolinspektionen och en rådgivare om kooperativ.
Om du är kommunpolitiker: Ta reda på hur kommunen skulle ställa sig till att en skola drivs vidare av lärarna själva.
Källor
- Skollag (2010:800), 2 kap. om huvudmän
- Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.