Kommunala välfärdsbudgetar
Sammanfattning: En försöksverksamhet där ett antal kommuner får färre riktade statsbidrag och mer generella medel, samt möjlighet att pröva andra arbetssätt inom socialtjänst och omsorg än vad regelverket normalt medger. Nationella miniminivåer, rätt att överklaga och oberoende utvärdering gäller hela tiden.
Det här är ett förslag att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.
Varför
Kommunernas verksamhet finansieras till största delen av kommunalskatt och generella statsbidrag, och den kommunalekonomiska utjämningen jämnar ut skillnader i förutsättningar mellan kommuner. Utöver det får kommunerna ett stort antal riktade statsbidrag, ofta tillfälliga och med egna villkor och redovisningskrav. Det gör det svårare att planera långsiktigt och att anpassa insatserna efter lokala behov.
Samtidigt varierar behoven mycket. En glesbygdskommun med en åldrande befolkning och en storstadsförort med många unga har olika förutsättningar, men arbetar inom samma regelverk.
Hur det skulle fungera
- Färre riktade statsbidrag: De riktade statsbidragen inom valda områden, till exempel socialtjänst och äldreomsorg, ersätts för försökskommunerna med motsvarande generella medel.
- Undantag för att pröva nya arbetssätt: Kommunerna kan ansöka om att få avvika från vissa detaljregler, om de visar hur målen ska nås och hur de enskildas rättigheter skyddas.
- Nationella miniminivåer: Rätten till bistånd, riksnormen för försörjningsstöd, rättssäkerheten och möjligheten att överklaga gäller som vanligt.
- Utvärdering och öppen redovisning: Varje försökskommun redovisar hur medlen använts och vilka resultat som nåtts. Resultaten jämförs med liknande kommuner.
- Möjlighet att avbryta: Om en kommun inte uppfyller miniminivåerna återgår den till ordinarie regler.
Socialförsäkringarna, som sjukpenning och föräldrapenning, ingår inte. De bör förbli nationella.
Exempel på vad kommuner skulle kunna pröva
| Förutsättningar | Tänkbart arbetssätt |
|---|---|
| Glesbygd med många äldre | Samordnad hemtjänst, färdtjänst och matdistribution, med större valfrihet för den enskilde |
| Område med hög arbetslöshet bland unga | Samlade insatser från socialtjänst, arbetsmarknadsenhet och föreningsliv |
| Kommun med många som har långvarigt försörjningsstöd | Längre beslutsperioder och förstärkt jobbstimulans |
Pilotförslag
Omfattning: 10–20 kommuner av olika storlek och typ under fyra till sex år, efter ansökan.
Utvärdering: oberoende forskare jämför försökskommunerna med liknande kommuner utan försök, när det gäller till exempel barnfattigdom, sysselsättning, äldres livskvalitet, hemlöshet och kostnadsutveckling.
Grov kostnadsuppskattning
Omfördelningen av statsbidrag kostar i sig inget extra. Tillkommande kostnader gäller utvärdering och stöd till försökskommunerna, förslagsvis 20–30 Mkr per år.
Rättsliga frågor
- Lagstöd för försök: En försöksverksamhet med undantag från socialtjänstlagen kräver en särskild lag. Det finns en svensk förebild: frikommunförsöket på 1980-talet, där ett antal kommuner och landsting fick undantag från statliga regler.
- Likvärdighet och rättssäkerhet: Undantagen får inte omfatta den enskildes rätt till bistånd eller möjligheten att överklaga.
- Statsbidragens utformning: Vilka riktade bidrag som kan föras över till generella medel behöver utredas.
Invändningar
“Ojämlikheten mellan kommuner ökar.” Det är en verklig risk. Miniminivåerna, utjämningssystemet och möjligheten att avbryta försöket ska motverka det. Utvärderingen bör särskilt följa utvecklingen för de mest utsatta.
“Staten tappar möjligheten att styra.” Riktade statsbidrag används för att driva igenom nationella prioriteringar. Försöket prövar om målstyrning och uppföljning kan ersätta en del av den styrningen.
“Kommunerna saknar kapacitet.” Små kommuner kan ha svårt att utveckla nya arbetssätt. Samverkan mellan kommuner och stöd från nationella myndigheter behövs.
Erfarenheter att bygga på
- Frikommunförsöket i Sverige på 1980-talet och frikommuneforsøket i Norge under samma period.
- Tillitsdelegationen (2016–2019), som arbetade med tillitsbaserad styrning i offentlig sektor.
- Den kommunalekonomiska utjämningen, som redan omfördelar resurser efter behov och förutsättningar.
Vad du kan göra
Om du är kommunalråd eller kommundirektör: Kartlägg vilka riktade statsbidrag kommunen tar emot och vad redovisningen kostar i tid och resurser.
Om du är riksdagsledamot: Föreslå en utredning om en ny försöksverksamhet, med utgångspunkt i erfarenheterna från frikommunförsöket.
Om du är forskare: Erbjud dig att utforma utvärderingen av ett sådant försök.
Källor
- Socialtjänstlag (2025:400)
- Regeringsformen 14 kap. (kommunal självstyrelse)
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.