Personliga välfärdsbudgetar
Sammanfattning: För personer som har haft försörjningsstöd länge: längre beslutsperioder, samordnade utbetalningar och bättre möjligheter att arbeta utan att förlora hela stödet. Målet är mindre administration för både den enskilde och socialtjänsten, och starkare drivkrafter att ta arbete.
Det här är ett förslag att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Siffrorna nedan är förslag och grova uppskattningar, inte resultat.
Varför
Försörjningsstöd prövas i regel månad för månad. Den sökande lämnar underlag om inkomster och utgifter varje gång, och socialtjänsten fattar ett nytt beslut. För den som har ett långvarigt och stabilt behov blir det mycket administration på båda sidor. Stödet betalas ut i pengar, och den enskilde bestämmer redan i dag själv hur det används inom den ekonomi det räcker till.
Det största problemet för många är marginaleffekterna. Eftersom försörjningsstödet i princip minskar med varje intjänad krona lönar det sig dåligt att ta ett deltidsarbete. För den som har haft försörjningsstöd en längre tid finns sedan 2014 en jobbstimulans, där en del av arbetsinkomsten inte räknas in under en period. Den hjälper, men löser inte hela problemet, särskilt inte när även bostadsbidrag och andra förmåner påverkas.
Hur det skulle fungera
För deltagare som haft försörjningsstöd en längre tid, till exempel i minst ett år:
- Längre beslutsperioder: beslut för till exempel sex månader åt gången, med skyldighet att anmäla ändrade förhållanden.
- Ett samlat belopp: stödet beräknas som ett fast månadsbelopp utifrån hushållets storlek och boendekostnad, utan månatlig redovisning av utgifter.
- Bättre drivkrafter att arbeta: en större del av arbetsinkomsten räknas bort, eller under längre tid, än med dagens jobbstimulans.
- Stöd med ekonomin för den som vill: tillgång till budget- och skuldrådgivning.
Deltagandet är frivilligt, och den som inte vill delta får vanlig handläggning.
En option som bör prövas försiktigt: att betala ut stödet på ett kort där vissa köp spärras, till exempel spel. Det skulle innebära mindre frihet än i dag, eftersom stödet i dag betalas ut i pengar. Det bör därför i så fall bara användas om den enskilde själv vill det.
Pilotförslag
Omfattning: Några tusen deltagare i tio kommuner under tre år, med slumpmässigt urval bland dem som vill delta och en jämförelsegrupp som får vanlig handläggning.
Utvärdering: andel som går till arbete, inkomster, hälsa och upplevd livskvalitet, administrativa kostnader, samt kostnaden för försörjningsstödet.
Grov kostnadsuppskattning
| Post | Antagande | Kostnad per år |
|---|---|---|
| Ökad jobbstimulans | beror på hur många som börjar arbeta | osäker, sannolikt tiotals Mkr |
| Budget- och skuldrådgivning | 10 kommuner | cirka 5 Mkr |
| Utvärdering | cirka 3 Mkr |
Om piloten blir billigare eller dyrare än dagens system beror på hur många som går till arbete och hur mycket administration som sparas. Det är just det som ska utvärderas.
Rättsliga frågor
- Beslutsperioder och beräkning: Det bör utredas vad den nya socialtjänstlagen redan tillåter, och vad som kräver lagändring.
- Jobbstimulans: En förstärkt jobbstimulans i en försöksverksamhet kräver sannolikt lagstöd.
- Samordning med andra förmåner: Bostadsbidrag och andra förmåner administreras av Försäkringskassan och påverkar marginaleffekterna. Samordning mellan kommun och stat behövs.
Invändningar
“Det blir dyrare.” Möjligen, åtminstone på kort sikt. Men om fler börjar arbeta kan det bli billigare över tid. Det är en empirisk fråga.
“Kommunerna tappar kontrollen.” Skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden kvarstår, liksom möjligheten till kontroller och återkrav.
“Det är orättvist mot dem som inte får delta.” En slumpmässig pilot är det mest rättvisa sättet att ta reda på om en förändring fungerar innan den införs för alla.
Erfarenheter att bygga på
- Finlands basinkomstförsök 2017–2018, där arbetslösa fick en ovillkorad ersättning, gav små effekter på sysselsättningen men förbättrat välbefinnande.
- Dagens jobbstimulans i försörjningsstödet, som kan utvärderas och utvecklas.
- Universal Credit i Storbritannien, som samordnade flera förmåner men fick kritik för bland annat långa väntetider och administrativa problem, vilket visar riskerna med stora systemreformer.
Vad du kan göra
Om du är enhetschef i socialtjänsten: Undersök hur ofta långvariga mottagare måste lämna samma underlag, och om längre beslutsperioder är möjliga inom nuvarande regler.
Om du är kommunpolitiker: Föreslå en utvärdering av hur jobbstimulansen används i kommunen, och en pilot med längre beslutsperioder.
Källor
- Socialtjänstlag (2025:400)
- Kela, utvärdering av det finska basinkomstförsöket 2017–2018
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning.