Utbildning: vem bestämmer över skolan?
Ett skolsystem som redan är ovanligt decentraliserat
Den svenska skolan genomgick stora förändringar i början av 1990-talet. År 1991 tog kommunerna över ansvaret för skolan från staten, och 1992 infördes friskolereformen, där fristående skolor finansieras med skolpeng på samma villkor som kommunala skolor. Sedan dess har Sverige ett av de mest decentraliserade skolsystemen bland OECD-länderna, i kombination med nationella läroplaner, nationella prov och statlig tillsyn genom Skolinspektionen.
Frågan om staten borde ta tillbaka mer ansvar har kommit upp gång på gång. En statlig utredning, Statens ansvar för skolan (SOU 2022:53), presenterade två alternativ: ett fullständigt förstatligande, där staten blir huvudman, och ett system där staten förstärker sitt ansvar utan att ta över huvudmannaskapet.
Vad resultaten visar
I PISA-undersökningarna hade Sverige sitt bästa resultat vid den första mätningen år 2000. Resultaten sjönk till en bottennotering 2012 och steg sedan igen. I PISA 2022 försämrades resultaten i matematik och läsförståelse, liksom i de flesta andra länder, men svenska elever presterade fortfarande över OECD-genomsnittet i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Tidigare versioner av den här sidan påstod att Sverige ligger under OECD-genomsnittet. Det stämmer inte.
Den tydligaste svagheten gäller likvärdigheten. Enligt Skolverket har likvärdigheten i Sverige försämrats och är sämre än i övriga Norden. Det innebär att elevens bakgrund och vilken skola eleven går i spelar större roll än tidigare.
Den cybernetiska läsningen
Elever, skolor och kommuner skiljer sig mycket åt. En skola behöver kunna anpassa undervisningen efter sina elever. Samtidigt behöver alla elever få samma grundläggande kunskaper, och betygen måste betyda samma sak över hela landet för att urvalet till vidare studier ska vara rättvist.
- Förstärka förmågan lokalt: lärarnas professionella handlingsutrymme, skolans möjligheter att anpassa undervisningen och samarbete med det lokala samhället.
- Dämpa variationen där likvärdighet kräver det: gemensamma kursplaner, nationella prov som stöd för betygssättning och en gemensam lärarlegitimation.
Svensk skola kan sägas ha försökt båda samtidigt: stor frihet för huvudmännen men detaljerad styrning av vad som ska bedömas. Diskussionen om förstatligande visar att många menar att variationen mellan huvudmän har blivit för stor, snarare än för liten. Det är en viktig invändning mot en enkel subsidiaritetsläsning.
Kvarstående problem
- Likvärdighet. Skillnaderna mellan skolor och mellan elever med olika bakgrund har ökat.
- Betygssättning. Flera studier har visat tecken på betygsinflation och skillnader i hur skolor sätter betyg, vilket påverkar rättvisan i urvalet till gymnasiet och högskolan.
- Lärarförsörjning. Det råder brist på behöriga lärare i många ämnen och delar av landet.
- Samverkan med det omgivande samhället. Skolan har ofta svaga kontakter med arbetsliv, föreningsliv och kulturliv, särskilt utanför yrkesprogrammen.
Subsidiaritetsbaserade förslag
Förslagen är idéer att pröva i begränsade piloter med utvärdering. Varje förslag har en egen sida.
| Förslag | Kort beskrivning |
|---|---|
| Läranderingar | Återkommande projekt där elever arbetar tillsammans med yrkespersoner och andra kunniga från lokalsamhället, under ledning av lärare, och en lokal förmedling som hjälper skolor att hitta dem. |
| Lokala profiler i undervisningen | Ett försök där skolor och kommuner får större utrymme att koppla delar av undervisningen till lokala förhållanden, inom ramen för nationella kunskapskrav. |
| Portföljer som bedömningsunderlag | Elevportföljer som komplement till prov, som underlag för lärarens betygssättning och i det alternativa urvalet till högskolan. |
| Lärarkooperativ | Lärare som tillsammans driver en skola som ekonomisk förening, inom ramen för skollagens regler för fristående skolor. |
Invändningar
| Invändning | Hur förslagen behöver hantera den |
|---|---|
| Mer lokal frihet kan öka ojämlikheten | Förslagen får inte försvaga elevernas rätt till samma grundläggande kunskaper. Utvärderingen ska särskilt följa elever med svagare förutsättningar. |
| Lärare är utbildade av en anledning | Förslagen kompletterar lärarnas undervisning. Läraren har alltid ansvaret för undervisningen och betygssättningen. |
| Fler huvudmän ger mer splittring | Lärarkooperativ omfattas av samma tillsyn och krav som andra fristående skolor. Om utvärderingen visar på problem bör de inte spridas. |
Slutsats
Svensk skola är inte ett centraliserat system som behöver decentraliseras, utan ett av de mest decentraliserade bland OECD-länderna, där debatten snarare gäller om staten behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten. Subsidiaritet innebär här inte att flytta mer makt nedåt i allmänhet, utan att skilja på det som behöver vara gemensamt, som kunskapskrav och betyg, och det som kan anpassas lokalt, som arbetssätt, samverkan med lokalsamhället och lärarnas professionella utrymme. Förslagen här handlar om det senare.
Tre saker du kan göra
Om du är kommunpolitiker: Ta reda på hur skolorna i kommunen samarbetar med lokalt arbetsliv och föreningsliv, och vad som hindrar mer samarbete.
Om du är lärare eller rektor: Bjud in en yrkesperson från närområdet till ett återkommande projekt, och koppla det till kursplanens mål.
Om du är förälder: Fråga skolan hur den arbetar med likvärdighet, och hur den använder sitt lokala utrymme, till exempel skolans val.
Källor
- Skolverket, PISA 2022 – presentation av resultaten
- Skolverket, PISA 2022. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
- SOU 2022:53, Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag, remissvar från Stockholms stad med sammanfattning
- Skollag (2010:800)
Sidan reviderades i september 2026 efter en faktagranskning. Tidigare versioner innehöll uppgifter som inte kunde beläggas.